Proletärer i alla länder, förena er!

MOT GERILLAKRIGSFÖRING!

Den första delen av detta möte ger oss väsentliga slutsatser:

(I) Initiativplanen, dess tillämpning och avslutandet av de första aktionerna är lysande och allsidiga framgångar av transcendental betydelse, med stora återverkningar som har tänt folkkrigets evigt levande lågor i vårt land.

(II) Sammanfattningen av erfarenheterna från den allmänna balansen i de första aktionerna har lett till att partiets militära linje har vidareutvecklats och konsoliderats, och krossat den höger som föreslog militaristiska positioner som tenderade att utvecklas till en borgerlig militaristisk linje.

(III) Partiet, som stärkts genom sina första aktioner, står på krigsfot och är redo att marschera mot inledandet av gerillakrigföring.

Den första framstår som en lysande och tydlig framgång för partiet, som har en stor historisk återverkan.

Den andra visar att partiets militära linje har utvecklats och avancerat i samband med de första aktionerna. Den har konsoliderats genom att bekämpa militaristiska ståndpunkter som tenderar att utvecklas till en borgerlig militär linje. På detta sätt har vi uppnått en stor utveckling och konsolidering. Den militära linjen, liksom alla linjer, utvecklas och befästs endast genom kampen.

Den tredje fastställer och understryker att partiet är berett att marschera mot början av gerillakrigföringen.

Vi har avslutat den första fasen, som är väsentlig och utgör grunden för detta möte med den utvidgade centralkommittén. På denna solida grund kan vi sätta in det nationella och internationella sammanhanget och lägga upp planen för att inleda gerillakriget. Vi bör vara mycket medvetna om den lysande och stora framgången med tillämpningen av planen för inledandet av den väpnade kampen.

Denna plan är av historisk omfattning och har skakat om landet och placerat partiet i centrum för klasskampen och den politiska striden. De kommunistiska militanternas ständiga kamp som uttryck för den proletära klasskampen och vårt lands massor har historiskt formats och definierats på landsbygden. Vi har inlett en överlägsen form av kamp, väpnad kamp, för att förstöra den gamla ordningen och bygga upp ett nytt samhälle.

Från och med nu lever folkkriget i oss och i vår nation. Dess ständigt brinnande lågor tänder och eldar vårt folk. Dess lågor kommer att vara oövervinneliga, skaka om och krossa det ruttna dominerande samhället, lågor ur vars hjärtan framtidens mäktigaste brasa kommer att födas. Vi har fått den historiska uppgiften att inleda den väpnade kampen i vårt land och att utveckla och upprätthålla den som en del av Latinamerikas, det internationella proletariatets, världens folks och världsrevolutionens kamp, som vi tjänar genom att troget följa principen om proletär internationalism.

Kampen kommer att bli lång men fruktbar, blodig men lysande, och hård men kraftfull och allsmäktig. Det har sagts att världen kommer att förvandlas med vapen, och det är vad vi gör nu. Allt kommer att växa ur gevärspiporna. Vi lever redan i det och vi kommer att se det mer och mer allteftersom folkkriget utvecklas.

För de kommunister som är medlemmar i detta parti, i detta land, som har brutit mer än femtio års stenmur, måste deras andar vara inte mindre än vibrerande idag med insikten om denna stora balans som bevisar och prövar prestationerna, räknar, mäter och väger framtiden.

Vi är mycket medvetna om och ansvariga för våra handlingar. Vi har inget att vara fåfänga över, förutom att vi fullgör vår plikt. Vi har inget att skryta med, eftersom ära är till för klassen, folket och partiet. Trots det måste vi vara optimister, förvissade om att byggstenarna i den nya ordningen börjar falla på plats. Framtiden börjar skrivas. Vi kommer att skriva den nya historien med blommor av sten i brons för all framtid. Vi skall tämja bergen, vi skall skriva en ny historia med svärdsspetsar, med eldens ljus, riva ner orättfärdighet och föda framtiden.

För varje kommunistiskt parti som åtar sig rollen som proletariatets väpnade förtrupp kommer det en tid då det måste riva bort århundraden av förtryck. Det utlöser sina stridsrop och stormar himlarna, skuggorna och natten. Det börjar riva ner de gamla och ruttna reaktionära murarna, det börjar rassla och spraka som torra löv inför nya och ömma lågor, inför unga men sprakande brasor. Folkkriget börjar sopa bort den gamla ordningen för att oundvikligen krossa den. Ur det gamla skall det nya födas. Och slutligen, likt den rena och ärofulla fågeln Fenix, kommer kommunismen att resa sig för all framtid.

Vi bör sprudla av optimism och entusiasm, och dessutom tänka att vi tjänar till att utföra en uppgift som kommer att vara för evigt. Vi människor är bara fragment av tid och hjärtslag, men våra gärningar kommer att finnas kvar i århundraden och prägla generation efter generation. Människor marscherar oundvikligen mot sitt slut, men mänskligheten, arbetarklassen och deras skapelser kommer aldrig att ta slut. Vi kommer att befolka jorden med ljus och lycka.

Med oss, med vår väpnade kamp, börjar den autentiska och enda sanna friheten att födas. Vi är framtidens trumpeter, den osläckbara elden som gnistrar i den stormiga nutiden.

Länge leve den oemotståndliga marschen mot gerillakrigföring!

Perus kommunistiska partis utvidgade centralkommitté

24 augusti 1980